Till Kina från Sverige kan man ta sig på flera sätt. Snabbast och bekvämast med flygplan.
Men hur tar man sig runt i Kina? Och hur är det med andra kommunikationsmedel? Information om det finner du nedan.
Först vill vi påminna dig om att det finns en stor helg under året då det kan vara svårt att få biljetter för inrikesresor, och då även priserna på biljetter stiger (sjunker gör dock priser på de dyraste hotellen
eftersom affärsresenärerna uteblir). Det är det kinesiska nyåret, vars inträffande varierar från år till år.
Den höjda levnadsstandarden har gjort att många kineser har fått råd att köpa bil. Bilmarknaden har fullständigt exploderat de senaste åren och att ha en bil är inte endast bekvämt – det är också en symbol för framgång.Långtifrån alla familjer har råd med en bil, men i många områden är de som har tillräckligt många för att det skall ha klara effekter på miljön och stadslivet. På de gator där de för 20 år sedan rullade cyklar i tjocka led rullar idag bensindrivna fordon av olika märken och storlekar.
Det gör tyvärr att stora delar av många kinesiska städer inte passar för promenader. Och bilköerna i Shanghai och Peking tycks närmast oändliga.Förutom mängden bilar karaktäriseras den kinesiska trafiken också av sin frånvaro av regler. Eller åtminstone av förare som följer dem.
Att köra bil i Kina är att ständigt kompromissa med andra om vem som skall komma köra eller väja först. Och ibland tycks nästan allt tillåtet för att få komma fram lite fortare. Särskilt taxichaufförerna tar sih friheter.Detta gör också den kinesiska trafiken – och staden överhuvud – till en farlig plats.
Våra tips är därför: - lita aldrig helt på att någon skall följa en regel
- tro inte att bilister anser sig tvingade att stanna för gångare eller cyklister Om du vill uppmana en taxichaufför att köra lite långsammare och försiktigare kan du säga: man yidian.Om du inte talar kinesiska
rekommenderar vi dig att ha med en lapp med adressen du skall till skriven med kinesiska tecken. Att själv försöka uttala en adress kan vara svårt för en otränad tunga och risken att du hamnar fel är stor. Om du har en mobiltelefon med dig går det naturligtvis också bra att ringa till en person som talar kinesiska för att be denne säga chauffören vart du vill åka.
Att åka taxi är ofta ett snabbt och prisvärt sätt att ta sig fram. Det finns emellertid alltid en risk att man fastnar i bilköer och det kan vid vissa tidpunkter vara säkrare att ta tunnelbanan.
Priset på taxiresor varierar med stad och typ av bil. Ju modernare och rikare stad, och ju bättre bil – desto högre pris. Startpriset kan variera från 5 upp till 12 kronor. På det kommer ett kilometerpris. Du ser priset för den enskilda taxin på en lapp som sitter på de bakre vindrutorna. Att själv köra bil är inget vi rekommenderar den som inte redan har lång erfarenhet av den kinesiska trafiken. Man måste också göra ett test för överhuvudtaget få köra bil i landet. Om du behöver en bil för längre sträcker eller tider – hyr en med chaufför. Det finns också cykeltaxi i vissa städer. De är billiga att åka med, men behöver naturligtvis längre tid för att ta sig fram. Dessutom är de ganska utsatta i den till synes regellösa trafiken. I Kina är det lag på att ha bilbälte i framsätet. Men bli inte förvånad om taxin saknar ett. Och räkna inte med att det skall finnas något i baksätet. Det bästa i den kinesiska trafiken är att gatu- och vägskyltar har namnet skrivna både med latinska bokstäver och med kinesiska tecken. Det gör det lättare att hitta med kartan.
Att åka buss i Kina är ett billigt och ibland bekvämt sätt att ta sig fram. I städerna finns bussnätverk och en tur kostar i regel inte mer än någon krona eller två. Men det gäller att veta vart man skall och vilken buss man skall åka med. Om du inte talar eller läser kinesiska kan du lätt hamna helt fel. Mellan många städer, stora som små, går det också bussar och de avgår i regel mycket oftare än tågen. Dessa bussar kan ibland vara väldigt bekväma med air-condition och TV. Sådana är ofta bussarna som går mellan större städer i rikare områden. Men det finns alla sorter. Skall du till exempel ut på landsbygden kan du bli tvungen att åka i en lite mindre buss som kanske har sett sina bästa dagar.
Tåget är förmodligen fortfarande det vanligaste sättet att färdas långt i Kina. Men den kraftiga utbyggnaden av vägar och flygplatser hotar tågets position. De som har råd, och som dessutom insett att tid är pengar, tar gärna flyget när de skall en längre bit. Och de som lagt pengar på en bil använder naturligtvis gärna den om sträckan inte är alltför lång. Men tåg kan vara ett både prisvärt, intressant och bekvämt sätt att färdas i Kina. Man kan träffa andra människor, titta på naturen utanför och äta jordnötter och dricka te.
På tågen säljs i regel mat och dryck. En vagn med jordnötter, drycker, godis, tidningar brukar komma förbi med jämna mellanrum. Ibland kommer även en vagn med mat och det kan även finnas restaurangvagn. Man kan också få varmt vatten till sitt te eller kaffe när man önskar.
Det finns naturligtvis många olika sorters tåg i Kina – snabba och långsamma, gamla och nya, en våningars och tvåvåningars, etc. Vissa är minst lika bekväma som X2000, andra är…… lite enklare. Om du vill sitta lite bekvämare bör du beställa ”mjuk sits” (ruanzuo, 软座). Och om du inte vill ligga i sovsal bör du beställa en säng i kupé. Om du beställt en lite dyrare biljett kan du också sitta i loungen medans du väntar på att få stiga ombord.
Liksom de flesta offentliga toaletter i Kina är i regel även de på tågen (och i synnerhet på stationerna!) enkla och ganska smutsiga. Var beredd på det värsta – och glöm inte pappret!
Det finns människor som livnär sig på att köpa upp platser för att sälja dem på den svarta marknaden utanför stationerna. Att köpa av dem kan ibland vara sista utvägen om man vill åka på en speciell tid. Men innan du köper här bör du vara helt säker på att det är rätt och giltiga biljetter du köper.
Tänk på att man inte kan boka biljetter tidigare än 10 dagar innan avfärd (åtminstone i många fall, det kan variera).
Nattåg från Beijing till Shanghai tar ca 12 timmar.
Från Beijing till Guangzhou tar det med tåg 22 timmar
Med den nybyggda järnvägen som sträcker sig till Lhasa tar det 48 timmar dit från Beijing
Nuförtiden kan man flyga kors och tvärs över Mittens rike. Det är också tur eftersom det är ett enormt stort rike. Med flyg tar man sig till exempel på 3 timmar från Beijing
till Guilin, på ca 3 timmar från Shanghai
till Chengdu
och på 1 timma och 20 minuter från Hangzhou
till Qingdao. På dessa sträckor går flygen också ofta.
För inrikes flyg kan man ofta få bra biljettpriser. Men priserna varierar med tillgång och efterfrågan och priset brukar börja högt och sjunka ju snarare till avfärd det är.
Du kan själv kolla avgångar och priser på någon av dessa siter: C-trip Elong
Glöm inte - att du inte får ta med dig alkohol i handbagaget. Den kommer isåfall att beslagtas.
- att du måste ha passet med dig när du flyger.
I Shanghai och Beijing och några andra städer finns det tunnelbanenät. De är billiga att åka med och tar dig snabbare dit du vill än bussen. Tänk dock på att det på kartan kan se ut som ett litet avstånd mellan närmsta stationen och adressen du skall till, i verkligheten kan vara en långpromenad. Ibland kan man behöva ta taxi även efter att man klivit av tunnelbanan.
Liksom i andra länder kan det i rusningstrafik också vara väldigt trångt på tunnelbanan i Kina. Här är en karta över Beijings tunnelbanenät.
Förr cyklade alla i Kina. Nu framförallt de som inte har råd med bil eller allmänna transportmedel. Cykel anses lite "gammaldags".
Populära har istället mopeder av olika slag blivit, i synnerhet elmopeder som knappt hörs när de far fram – det gäller att se sig för.
Men att cykla kan vara ett effektivt och trevligt sätt att uppleva en stad. Ibland finns det breda cykelvägar bredvid bilvägarna där det numer kör mycket mopeder. Om du vill hyra en cykel, tänk på att du då måste du vara beredd att betala en deposition på några hundra RMB.
Trots alla rapporter i utländsk media om den kinesiska statens försök att begränsa informationsflödet – idag kryllar det av Internet-caféer i Kina. Man kan hitta dem i såväl stora städer som små byar. De brukar vara inpyrda av rök, varma om det är under sommarhalvåret och fulla av ungdomar som spelar nätbaserade spel.
Uppkopplingen är i regel snabb och så länge du inte söker på alltför ”känsliga” ord kan du nå det mesta som ligger på nätet. Utländska sajter kan dock vara långsamma att ladda eftersom de först skall filtreras.
Du kan naturligtvis även läsa din e-post via webmail.
Vissa sajter är bannade, men det är svårt att se någon systematik i det.
Var beredd på att du kanske (det är inte alltid nödvändigt) måste lämna dina personuppgifter innan du börjar surfa och det kan vara bra att ha med sig passet. Du måste förmodligen också lämna en deposition på minst 10 RMB. Att surfa en timma brukar kostar runt 2 kronor.
Det kan vara lite svårt att hitta dessa nätbarer (wangba) som de kallas, men tecknen är lätta att känna igen: 网吧
(det första tecknet liknar ett nät). Bättre hotell
kan erbjuda Internet-uppkoppling i sin ”businesslounge” eller direkt på rummet.
Och om du hyr en lägenhet eller ett hus kan du få en snabb uppkoppling, till exempel ISDN eller LAN, i hemmet. Det går i regel också att koppla sig till nätet genom telenätet med anslutningsnummer 16300 (kan variera mellan orter).
Att ringa till Sverige från Kina kan vara dyrt. Du kan köpa ett speciellt telefonkort (IP), men även dessa kan en hög minutkostnad. Det billigaste sättet att ringa idag är medels datorn och program som SKYPE. Med det ringer du gratis till andra datorer och billigt till fasta nätet i Sverige. Det kräver dock att du kopplar en dator som har SKYPE till Internet. Åtminstone i Hong Kong
finns det Internet-caféer som erbjuder den tjänsten.
I Kina kan man ringa billigt med mobiltelefoner. Först måste du köpa ett SIM-kort. De kan man komma över för en 50-lapp (kontaktkort). Men se upp så att du inte får ett kort som gäller inom ett speciellt område (en stad eller provins) om du behöver ett annat. Tänk också på att det kan vara dyrare att ringa från eller ta emot ett samtal i en annan stad än den du köpte kortet i. Och att även mottagaren betalar.
Att skicka post från Kina till Sverige skall inte behöva vara några problem förutom att det tar lång tid för posten att nå fram. Räkna med minst 10 dagar. Men för den som har bråttom går det också att skicka brev eller paket med en budfirma såsom UPS eller TNT.
Om man skickar något från Kina går det bra att skriva mottagarens namn och adress med bokstäver (men skriv Sweden istället för Sverige). Om man skickar till Kina bör man däremot också skriva adressen med kinesiska tecken. Det är absolut inte nödvändigt i alla fall, en kan vara det i vissa (t ex om brevet skall ut på landsbygden).
Frimärken kan du köpa på ett postkontor.
Det finns massor av kinesiska TV-kanaler, också i mindre städer kan det finnas flera olika lokala kanaler. Motsvarigheten till SVT heter CCTV. CCTV9 är engelskspråkig och den har ett varierat utbud: nyheter, reseprogram, sport, kultur, och så vidare. På hotell kan man ibland få utländska kanaler som BBC. Inslag på utländska kanaler som kommunistpartiet inte tycker att det egna folket skall se filtreras. Men det är undantag.
Det finns naturligtvis en oändlig mängd tidningar och tidskrifter i Kina med olika profiler: nyheter, sport, inredning, resor och så vidare och så vidare. Utbudet är minst lika differentierat som i Sverige, men antalet är fler.
Det finns också flera engelskspråkiga nyhetstidningar som går att finna i de största städerna, men annars kan vara svåra att få tag på. De största är förmodligen China Daily, Shanghai Daily och South China Morning Post.
Kina - startsidan 
Kommunikationer 
Visa/dölj kommentarer
Visa/dölj kommentarformulär
