Kinesiska

Kinesiska ord

| Utskrift |

E-post

Kinesiska ord

Konstiga, praktiska, roliga, minnsevärda….

Innehåll

1. Artigheter
2. Mat & dryck
3. Räkna
4. Tiden och rummet
5. Familj
6. Kärlek

I en annan artikel har vi skrivit om kinesiska tecken, deras historia, relationer, utseende och så vidare. Där slog vi fast ett tecken också kan vara ett ord i sig, men inte nödvändigtvis är det. Många tecken används således endast i förbindelse med andra tecken, med vilka de bildar ett ord.

I den här artikeln ger vi lite smakprov på kinesiska ord. Vi håller oss till ganska vanliga och enkla ord.

När man studerar ett språks ordförråd så analyserar man med fördel ordens delar: deras relationer och historia. Innebörden i det svenska ordet mobiltelefon blir till exempel lättare att lägga på minnet om man bryter ner det i två delar: mobil och telefon. Mobil kommer från latinets mobilis som betyder rörlig, och telefon är en sammansättning av tele (långt) och phone (ljud).

Om man vet det, tänk vad mycket lättare det blir att lära sig andra relaterade ord: teleskop, bil, fonetik, megafon och mobilisera.

Likadant kan du gå tillväga när du studerar kinesiska!

På vissa sätt är kinesiskan lättare, språket har nämligen ett mer homogent ursprung (man slipper latin och grekiska).

Uttal: vi har tyvärr inte möjlighet att tillfoga ljud till orden, men vi har skrivit ut detta med pinyin efter tecknen.

Artigheter

Det ord på kinesiska som du framförallt måste kunna är naturligtvis tack, 谢谢, xièxiè (xiè betyder tack, i kinesiskan upprepar man ofta ett ord på det viset). Det bör du använda så ofta som möjligt.

Om någon säger xièxiè till dig och du vill vara artig tillbaka kan du själv säga 不用谢, bùyongxiè, d.v.s du behöver inte tacka.

Om någon vill lägga upp mer mat åt dig och du inte vill ha mer kan du säga 不用， búyòng, det behövs inte.

Mindre frekvent men minst lika nödvändigt är förlåt, det kan sägas på flera sätt, men vanligast är nog 对不起, duìbuqǐ.

När du träffar någon, eller bara går in i en butik, kan du säga hej, 你好, nǐhaǒ. Nǐ betyder du och haǒ bra.

Om du tycker något är dåligt kan du säga 不好, inte bra, eller 不行, inte OK.

När du lärt dig lite mer bör du också försöka säga: 认识你我很高兴, rènshí nǐ wǒ hěn gāoxìng, jag är mycket glad att ha lärt känna dig.

Mat & dryck

Kinesiska menyer kan vara svårtolkade inte bara på grund av att tecknen, rätterna har också ofta udda namn, som koppärriga kärringens tofu och håriga krabbor. Har du tur finns bilder till. I regeln serveras te till maten, men om du ändå skulle vilja ha ett glas öl ber du om en 啤酒, píjiǔ. Europeiskt rödvin, som inte brukar finnas på enklare restauranger, heter 红酒, hóngjiǔ. Jiǔ betyder just alkohol och du kanske kan se flaskan i tecknet? 酒

I Kina äter man ju gärna ris eller nudlar. Ordet för (kokat) ris är 米饭 fàn. Nudlar heter 面条, miàntiaó, vilket bäst kan översättas som vete lång. Vill du ha stekta nudlar ber du om 炒面, chaǒmiàn, och vill ha stekt ris ber du om 炒饭.

Vill man ha ris till maten måste man be om det. Då säger man yī wǎn mǐ fàn, en skål ris.

Att äta heter rätt och slätt 吃饭, chīfàn, äta ris egentligen. Fast menar man verkligen äta ris måste man säga 吃米饭.

Har du ätit dig mätt säger du , 吃饱了, chībǎole

Ett roligt mat-ord är skinka 火退huǒtuǐ, ordagrant: eldben.

Räkna

1．一， yī

2．二, 两 èr, liǎng (det senare används innan räkneord)

3．三, sān

4．四, sì

5．五, wǔ

6．六, liù

7．七, qī

8．八, bā

9．九, jiǔ

10．十, shí

11．十一, shíyī

12．十二, shíèr

20．二十, èrshí

55．五十五, wǔshíwǔ

100．一百, yībaǐ (ett hundra)

167．一百六十七, yībaǐliùshíqī

1000．一千 , yīqiān(ett tusen)

10 000．一万, yīwań

Men tro nu inte att hundra tusen heter just 百千. Nej det heter 十万, tio tio tusen.

En miljon heter då förstås 一百万.

Tiden och rummet

En timme heter bokstavligen ett stycke timme, 一个小时, yīgexiaǒshí, kineserna använder gärna räkneord före substantiv. Ordet timma, är lite lustigt då det är en sammanförning av orden liten och tid

Ordet tid, 时间, shíjiān, som i lång tid 长时间eller jag har ingen tid, 我没时间, är en sammansättning av orden tid 时och rum间, som dock även kan betyda mellan, bland.

Framtiden heter 未来, wèilái, inte kommit.

Världen kallar kineserna för 世界 , shìjiè(世 kan betyda liv, generation eller värld,界betyder här nog gräns) och jordklotet heter 地球, dìqiú, precis som på svenska!

Naturligtvis har även kinesiskan ord för inne/innanför/inom och ute/utanför/utom, 外, waìrespektive 内, neì. Med dem kan man bilda massor av andra ord.

Ett som du sannolikt kommer att höra när du vistas i Kina är 外国人, waìguóreń, bokstavligen: ut-land-människa, eller som vi säger på rikssvenska: utlänning. Eller som du kanske också kommer att bi kallad: 老外, laǒwaì. 老 betyder gammal, ett epitet med en viss positiv betoning som kineserna gärna använder, till exempel i 老师, laǒshī, 师 betyder just lärare eller mästare.

Skall du flyga inrikes skall du titta efter skylten, 国内.

Skall du däremot utrikes går du till 国际gúojìbetyder gräns.

Kalsonger heter naturligtvis: 内裤, neìkù, inne-byxor.

Kineser är ofta mycket duktiga på att hålla reda på väderstrecken. Man hittar dem också ofta i ortsnamn: Beijing, 北京, běijīng (norra huvudstaden) Nanjing南京, nánjīng, (södra huvudstaden), Yunnan, 云南, yúnnán (som kanske kan tolkas som söder om molnen).

Familj

Familjen har stor betydelse i Kina. Här är kärnfamiljen (ännu) bara en del i den minst lika viktiga storfamiljen. Har du kinesiska släktingar kan det emellertid vara svårt att hålla reda på vem som är vem.

Om du tycker att din make/maka verkar ha ofantligt många bröder och systrar beror nog det på att man i Kina ofta säger bror respektive syster även om kusiner, trots att det finns ord för att göra en skillnad. En kvinnlig äldre kusin är 姐姐, jǐejǐe, storasyster och en yngre manlig kusin弟弟, dìdi lillebror. Inte blir det mindre förbryllande av att yngre barn kan använda dessa substantiv för andra barn, även om de inte är släkt.

Om du har två äldre bröder och vill göra skillnad på dem kallar du den ene för 大哥, dàge och den andre för 小哥, xiǎoge. 哥哥, gège betyder storebror,大betyder stor och 小betyder liten.

哥哥 kan du såklart även kalla äldre, manliga kusiner.
Likaså kan man säga pappa 爸爸, bàba, till en äldre manlig, och 妈妈, māma, till äldre kvinnlig släkting (åtminstone i vissa delar av Kina, tro nu inte att den sexuella lösaktigheten är större där bara för det!) Som du märker heter mor och far nästan exakt samma på kinesiska.

Om du vill kalla din äldre manliga kusin, född på din moders sida, för något annat än storebror så kan du säga 表兄, biǎoxiǒng. 表 betyder yta, utsida, extern och 兄 betyder äldre bror.

Kärlek

Giftermål heter 结婚, jiéhūn, det andra tecknet betyder också gifta sig, men den det första betyder knyta.

Kärlek heter på kinesiska 爱, ài. Jag älskar dig heter således, 我爱你, wǒ ài nǐ, ordalydelsen är densamma som på svenska och engelska.

Sin fru kan man kalla 太太, tàitài , och 太 betyder bland annat enastående. Mannen kan man kalla 先生, xiānshēng. Om man vill vara lite romantisk kan man säga 爱人, àirén, älskade, älskling.